Just det ja. I måndags kom jag ju hem vid 7-tiden och stack någon timma senare iväg för att ha exkursion med naturkunskapen. Med bara max någon timmas sömn i bagaget blev det en ganska jobbig dag, men vi försökte att göra det bästa av det. Vi plockade blad och kottar, trampade i lera, använde konstig utrustning och längtade hem. Efter skogsbesöket bar det av till skolan för artbestämning och annat jox. Till slut fick vi allt ihop en rapport! Här kommer lite gif:ar och bilder för att illustrera dagen lite..

En liten kommentar angående den nya bloggdesignen som infann sig nyligen hade inte suttit fel, just sayin' :)

Susanne är lite speciell hon, men vi tycker om henne ändå.. ♥

Haha, jag är så galet kär så jag vet inte vad. Här testade jag finaste mannens jacka och kände mig gangsta, huhu.

Mm, fint. Sitter på tåget hem mot Trollhättan och har knappt fått en blund på hela natten. Lade åttio kronor på en tidigare tågbiljett, tvivlar på att det finns något mer kvar på kontot nu, haha. Kommer hem vid strax efter sju och därefter måste jag snabbt duscha, tvätta håret, äta och göra i ordning mig - sedan är det dags för naturkunskapsexkursion.. Det kommer att vara en mycket pigg och uppmärksam Ellen idag.

För övrigt ser övriga tågresenärer alldeles apatiska ut, haha.

Den här mannen får mitt hjärta att slå tusen extraslag i minuten bara genom att existera.. Fniss.

 

Vi sitter och diskuterar dieter, veganism, lchf - hela den biten, samtidigt sitter vi och väntar på att klockan ska bli 10 så att vi kan mumsa i oss kladdkakan jag bakade igår kväll. Nom.

Skitdag i övrigt. Ont i huvudet, allmänt orkeslös, ont i halsen, ugh.

Nu har vi suttit och pratat papper i över timma, vi har prarat om alltifrån tillverknignsprocessen till tjocklekar, obestruket vs bestruket, bigning, hela den biten. Folk sitter och ser måttligt roade ut men alla de här detaljerna och teknikaliteter tilltalar verkligen det nördiga i mig och jag antecknar som en tok. Haha. Känner mig lagom småtöntig men det är en av de bästa lektionerna på länge.

Whop. Kan för övrigt knappt prata idag, allt blir till viskningar eller lustiga pip. Jag hoppas verkligen det går över snart, anar ni hur frustrerande det är för mig att inte få prata? Haha.

Jag gick ut i köket för att hämta mer vatten varpå jag såg en nattfjäril sittandes på golvet. De som känner mig vet hur löjligt rädd jag är för kryp, speciellt sådana som flyger in genom fönstren om kvällarna/nätterna.. Hur som helst så gick jag till min systers rum och frågade henne om jag fick låna katten, Silver. Sömndrucken som hon var så hängde hon inte riktigt med men jag fick sedan plocka upp Silver från sängen och bar då ut honom till köket.

Jag petade till fjärilen och hoppade panikartat ut och gömde mig lite lätt bakom dörren, där jag stod en stund och bevittnade Silvers jakt på det flaxande kräket. Till slut fångade han den och i tron om att den var död fick han komma ut ur köket, bärandes på sin fångst.. Väl i vardagsrummet släppte han fjärilen som åter började flyga runt lite förvirrat innan Silver satte klorna i den igen. Nom nom, sen var uppdraget slutfört.

Dags att rycka upp sig. Försöka tänka på bra, positiva saker.. Om en vecka åker jag till Uppsala igen till exempel, då blir det mys och annat fint. Jag ser fram emot det mer än något annat, det finns nog ingen som kan få mig att må så helt igenom bra, som får mig att känna mig uppskattad, speciell och på någon kant även förstådd. Allt dåligt känns då som.. bortblåst.. Total och obeskrivlig lycka. (Hur kan jag ens sitta och må dåligt när jag har något sånt att se fram emot förstår jag inte. Otacksam? Nja, egentligen inte?)

Vissa mobilbloggar, andra bilbloggar. På väg till pappa och farfar, gillar verkligen att jag fattat att iPhonen går att använda som mobilt bredband, jag har ju ändå något spexigt surfpaket till abonnemanget. Hoho, känns *schvungfullt*.

Folk som får en att känna sig som att man vore sämst i världen trots att man inte ens har gjort något för att förtjäna det kan ju dra åt helvete. Nu, tack.

Jag har haft en alldeles fantastiskt helg vilket gör att jag känner mig alldeles lycklig och vimmelkantig av underbara, fina känslor. Jag mår så jäkla bra så jag vet inte vad, all hopplöshet och tragik känns för stunden som bortblåst. Spenderat all tid sedan jag kom hem åt att svara på frågor till svenskan, frågor som skulle vara inne innan morgondagens lektion. Jag vet inte om jag gav jättebra svar, men jag gjorde mitt bästa och mer kan jag ju inte. Nu ska jag ta mig lite välbehövlig sömn, de senaste två nätternas timmars sömn är på tok för lite. Åh.

Jahapp, jag trodde inte det var möjligt att bli mer nervös men det vart jag tydligen.. Michael åker till Göteborg idag och vi är framme där nästan samtidigt (15:52 och 15:57) så vi ska passa på att säge hej och lite sånt. Sjukt nervöst, speciellt eftersom han pratar engelska och det har jag inte gjort på ett bra tag, bara skrivit. Herrejisses.

Jag måste packa, tvätta håret, svara på frågor till svenskan, skriva klart multimediauppgiften, göra klart mitt cd-omslag till grafen.. Listan känns oändlig men jag orkar ingenting. Jag har somnat flera gånger sen jag kom hem från skolan vid ett, men jag är trött som jag vet inte vad ändå. Sofia har varit hostig i över en vecka, hon kan ju ha smittat mig med någonting men jag känner ju inget halsont eller hostningar, jag är bara alldeles utmattad. Ugh, gnällinlägg ja. :( Men woho, ser fram emot morgondagen!